Sunday, February 27, 2011

Kartik documentary

Our friends Murali and Maha-Vishnu visited Vrindavan in the late autumn./
Våra vänner Murali och Maha-Vishnu besökte Vrindavan sent i höstas.

Friday, February 25, 2011

The zimmer wheel of samsara, part 4 / Samsaras rullatorhjul, del 4

English: (Part 1, 2 and 3 were posted on 15th oct, 27th nov and 11th january).

Part 4:
Meeting with a buddha!

Here I sit. It's quite late. I have been home from work with fever from a malady I caught in India. I feel restless, frustrated and self critical. Restless for having slept during the day. Frustrated and self critical for not being high performing. Simply for not being able to accept this day as it is.

And so I got to think of someone I highly appreciate. Someone who really inspires me.

This man was afflicted by a stroke 30 years back. He cannot walk. Several times per day, and also for the toileting, he is put in a lift to be turned in the bed when diapers are to be changed.

Stuck in his handicap and powerless he has raised above his suffering.

In every of the about 50 times I've been visiting him, he has welcomed me heartly with a mild smile. When I was new to my work and fooled with the lift, tied the harness in the wrong way, placed him wrong in the permobil, used him as an example when training new assistants. This fantastic human being has never in any way complained or exhibited frustration. I have not met anyone with such forbearance. Many times he has been left hanging in the air for a while without showing the least sign of impatience, just hanging their whistling.

We never know what waits around the next corner. Why could it not be you or me who happen to become handicapped? If I'm the one who will lay with ailments or be unable to move, he will be the one showed me the way, inspired me to take my responsiblity and be kind to others. It's he who inspires me tonight to not identify with the body, to bow down in front of the altar and thank God for all that is.

-Geoffrey Crueger

Svenska: (Del 1, 2 och 3 postades 15 okt, 27 nov och 11 jan)

Del 4:
Möte med en buddha!

Här sitter jag. Det är ganska sent. Jag har varit hemma från jobbet med febersymptom från en åkomma jag dragit på mig i Indien. Känner mig rastlös,frustrerad o självkritisk. Rastlös för att jag sovit under dagen. Frustrerad och självkritisk för att jag inte är högpresterande. För att jag helt enkelt inte kan acceptera min dagsform.

Också kom jag att tänka på en människa som jag aktar högt. Någon som verkligen inspirerar mig.

Denna man drabbades av en stroke för ca 30 år sedan. Han kan inte gå. Och flera gånger om dagen och vid varje toalettbesök så lyftes han upp med lift för att vridas och vändas på i sängen då blöjor skall bytas.

Fast i sitt handikapp och i en maktlös situation så har han höjt sig över sitt lidande.

Alla dem säkert 50 gånger jag varit hos honom så har han välkomnat mig med ett hjärtligt och milt leende. Jag har varit ny på mitt arbete och fumlat med liften, knutit selen fel, placerat fel i permobilen, lärt upp vikarier med honom som undervisningsobjekt. Denna fantastiska människa har aldrig på något sätt kladdat av sig med eller ens uppvisat frustration. Inte heller har jag träffat någon med ett sådant tålamod. Många gånger har han blivit hängande i liften en stund utan att visa minsta otålighet istället har han hängt där och visslat.

Vi vet aldrig vad som väntar bakom nästa hörn. Varför skulle det inte vara du eller jag som råkar ut för ett handikapp. Blir det jag som ligger med krämpor eller orörlig någon gång så är det han som visat vägen och inspirerar mig till att ta mitt ansvar och vara mild emot andra. Det är han som inspirerar mig ikväll till att inte identifiera mig med kroppen och att buga mig framför altaret och tacka gud för det som är.

-Geoffrey Crueger


Sunday, February 20, 2011

Balaram exist us

Buddhists say we don't exist. Vedic theology agrees. It is Balaram who exist us. He is explained to be the presiding deity of the sandhini-shakti, the potency that maintains existence. That is not something we can do. We are separated parts of God, with adaptability towards both the superior world of spirit and the inferior world of material energy.

Thursday, February 10, 2011

Comfort, first and foremost / Komfort framför allt

English: Leave the sinking ship, don't get stuck in the cabin. Leave the cabin, leave the luggage. Does it matter how nicely you furnished and decorated the cabin in a sinking ship? Even if the others proudly, psychotically stay sitting in their cabins, leave your and run. The water is cold, they say and close their doors. But water always finds a way in. Don't you think it will slip into their cabins finally? Either you jump into the water voluntarily, or you wait until it comes to get you. When the water level almost reached the ceilings in their cabins and they float on the surface, breathing the last air, some of them might realize their mistake. Others not. They think that air will probably last quite long anyway. When his cabin completely water-filled, an old man thought during the last breath he had taken and kept in his lung: "Next time I'll jump in the water directly at the onset of the journey."

-Shyamananda das

Svenska: Det gäller att lämna det sjunkande skeppet, inte fastna i hytten. Lämna hytten, lämna bagaget. Spelar det någon roll hur fint du har möblerat och dekorerat en hytt i ett sjunkande skepp? Även om de andra stolt, psykotiskt sitter kvar i sina hytter, lämna din och spring. Vattnet är kallt, säger de och stänger sina dörrar. Men vatten hittar alltid en väg in. Tror du inte det rinner in i deras hytter till slut? Antingen hoppar du själv i vattnet, eller så väntar du tills det kommer och tar dig. När vattennivån nästan nått taken i de andras hytter och de flyter på ytan, andandes den sista luften, kommer kanske några av dem att inse sitt misstag. Andra inte. De tänker att den här luften räcker nog ganska länge i alla fall. När hans hytt var helt vattenfylld, tänkte en gubbe under det sista andningen han dragit in och höll i lungan: "Nästa gång ska jag hoppa i vattnet direkt vid avfärd."

-Shyamananda das

Saturday, February 5, 2011

Instant message from Gurumaharaj / Direktmeddelande från Gurumaharaj

Brahma Kunda

Dear devotees of Sri Sri Radha Krishna and the Holy Rivers,

This year our spring festival at the 8th of February called Vasanta Panchami will be celebrated in Vrindavan in the Brahmakunda with a full day Kirtan festival.

It is not well organized like last year, but we want to invite you all to also chant in your different locations to once again pray for expanded consciousness and care for the holy rivers.

They are in a state of calamaty together with oceans, lakes, forests and groundwaters around the world. Unless man starts to change his habits quite radically, the problem will only become bigger and bigger. So let us pray and meditate what real appreciation for sacred water means in our life.

Through the sacred sound of prayer, mantras and Kirtan we can all invite a new year of more awareness, more gratefullness for what we have and more compassion for all those who do not have such a treasure such as clean refreshing waters, and what to speak of sacred waters.

Please report your kirtan on the world prayer and kirtan day page.

In love to all brothers and sisters in the world.
Swami B.A. Paramadvaiti

Wednesday, February 2, 2011

Death and consciousness / Död och metvetande

Srila B.A. Paramadvaiti Maharaj

English: I'm right now editing some material from our Gurumaharaj that will eventually become an essay on preparing for death. Here some words from the introduction:

Every second in life is of equal importance, because it might be the last one. The final moment is precious, carrying a potential for union with the source of our being. Consciousness is a gift that we are meant to develop. When this treasure is preoccupied with the affairs of the material body, it’s necessarily confused. The fragile body is a constant cause for anxiety, but at the same time the field of our learning experience.

Death is a threat to our temporary existence. Being constantly threatened we ought to focus on our consciousness in its liberated state, free of the confinement in the cage of flesh and bones. It’s essential to distinguish between the body, the mind, the intellect, the false ego and the real ego.

-Srila B.A. Paramadvaiti Maharaj

Think of death

Svenska: Jag är just i färd med att redigera material från vår Gurumaharaj som så småningom ska bli en uppsats om förberedelse för döden. Här några ord från inledningen:

Varje sekund i livet är lika viktig, för det kan vara den sista. Den sista stunden är dyrbar, ty den innebär en potential för ett möte med källan till vårt vara. Medvetande är en gåva vi är menade att utveckla. När denna skatt är distraherad av den materiella kroppens förehavanden, är den nödvändigtvis förvirrad. Den ömtåliga kroppen är en konstant källa till oro, men samtidigt fältet för vår utbildning.

Döden är ett hot mot vår tillfälliga existens. Då vi konstant är under hot borde vi fokusera på vårt medvetande i dess befriade tillstånd, lösgjort från fångenskapen i buren av kött och ben. Det är väsentligt att skilja mellan kroppen, sinnen, intellektet, det falska egot och det sanna egot.

-Srila B.A. Paramadvaiti Maharaj