English: Earlier this year, in the spring, Upendra gave a talk at the Nimai House entitled "What are you?". The link below leads to his manuscript. If you have comments or questions etc. you can post them here.
What are you?
Upendra is a hard-working father of two kids, yet he manages to focus inside on the Bhagavad-gita in his day-to-day life. Now and then he comes and share his insights.
Svenska: Tidigare i år, i våras, gav Upendra en föreläsning på Nimaihuset med titeln "Vad är du?". Länken nedan leder till hans manuskript. Om du har kommentarer eller frågot etc. kan du posta dem här.
Vad är du?
Upendra är en hårt arbetande tvåbarnspappa. Trots det lyckas han fokusera på Bhagavad-gita i sitt inre i vardagen. Då och då kommer han och delar med sig av sina insikter.
.
Vi föds, vi upplever och via intellektet får vi erfarenhet och självkännedom. Vår Identitet formas av våra preferenser (som vi i bästa fall lever i sanning med) och de erfarenheter vi förvärvar oss. Vi gillar, vi ogillar, vi är tveksamma o.s.v.
ReplyDeleteIbland är sorgen stor, ibland är glädjen kortvarig. Ibland förblindas vi av kärlek eller av dåligt mående, och missar det som verkligen är av betydelse för oss.
Detta kan jag skriva under på. Och ni med, tycks det mig. Därför förstår jag inte alls övergången till att kroppens/sinnenas signaler, eller vår egen upplevelse av oss själva, utifrån hur vi ser på och upplever omvärlden, skulle vara falsk. Ett falskt ego, en falsk självkännedom, bara sådär?
Jag är väl medveten om att självkännedom är något vi alla behöver jobba på, livet ut. Det finns mycket som stör oss, inte minst omvärlden. Men till skillnad från er så menar jag att de flesta svar finns inom oss själva, i våra kroppar. Jag tror nämligen vi finner oss själva bäst genom att känna efter vad vi tycker om att förtära, lyssna på, se på, röra vid… eller inte! Och det verkar som att de flesta av oss också vet, av självkännedom, att somliga ting/människor/erfarenheter tycker vi något där i mellan om.
Finns det verkligen någon som tror att världen är endast svart eller/och vit? Om inte så känns det överflödigt att konstatera det uppenbara, även om vi förstås kan räkna med medhåll när vi gör det.
Jag känner ingen tröst i att påminnas om något jag är ständigt medveten om eller att tänka i termer om falska egon.
Inte heller det oändliga själsliga livet skänker mig någon lättnad, döden för mig är förlusten av livet som jag lever här, och framförallt de människor jag älskar att leva med och bland. Och trots denna sorg är jag tacksam, för det just den som får mig att känna och uppskatta mig själv som människa.
Hej Penny. Jag vill börja med att tacka dig innerligt. Vi har haft denna blogg i fyra år och mycket sällan har någon tagit sig tid att skriva en så pass lång och genomtänkt kommentar. Numera uppdateras bloggen så sällan att den känns som på väg att läggas ner, och så kommer detta. Betyder det att bloggen kommer gå ur askan i elden? Eller blir detta en fin stund innan säcken knyts och vi fokuserar på andra projekt? Den som lever får se.
ReplyDeleteOkej, här kommer mina tankar om det du skrev.
Ang. svart, vitt och svartvitt så skrev Upendra att alltfler nyanser skönjas utmed livets gång. Visst, jag såg inte allt i svart och vitt när jag var sju år gammal, men jag ser definitivt fler nyanser nu. Det var inget plockat ur luften för att få medhåll, han försökte göra sin poäng tydlig. Att leverera ett budskap är inte lätt. Det krävs att vårt vokabulär överensstämmer, att jag vet hur jag ska uttrycka mig, att du är mogen att förstå och så till syvene och sist, Guds försyn.
Ang. döden och falska egon. När vi talar om ett oändligt själsliv så betyder det inte endast livet efter döden, utan också livet innan födseln. Vad våra skrifter säger är att vi föds och dör om och om igen. Du säger att du älskar att få vara med och bland de du är med nu. Inte går du och sörjer nu över de du skildes från när du dog förra gången, så varför skulle du sörja i nästa liv för de du älskar nu?
Det finns mycket, mycket mer att säga. Men jag säger detta först, så att termerna blir lite klarare. Vad tycker du?
//Shyamananda das