flikar

Saturday, November 27, 2010

The zimmer wheel of samsara, part 2 / Samsaras rullatorhjul, del 2



English: Finally comes part 2 of Geoffrey Crueger's (author's alter ego) article series. Part 1 was posted on the 15th of october on this blog.

This article is called
"From nurses to conversations about a realized yogi!"

Svenska: Till slut kommer del 2 av Geoffrey Cruegers (författarens alter ego) artikelserie. Del 1 postades den 15:e oktober här på bloggen.

Denna artikel kallas "
Från vårdtanter till samtal om en förverkligad yogi!"



Eng: My occupation has many nuances.

Sve: Mitt yrke har många nyanser.


Eng: We live in a time when the old people who have worked hard all their lives are granted 15 minutes of assistance daily for getting up, getting dressed and making breakfast. They also get a handful of medicines so that they will not have to think very about that it's soon time to check out from the present body. So that they will be drugged enough when it's time to set off for a travel to be installed in another life form. Old nurses that through their occupation have given up the hope for humanity. Who drain the hope and make the new young enthusiastic humans aware that there is no time for their visions. Give up! Become like us and get a coffee breath instead.

Sve: Vi lever i en tid då de gamla som jobbat hårt hela sina liv blir beviljade 15 minuters hjälp dagligen för ett handtag upp, påklädning och frukost. De får också en näve mediciner så att de inte skall behöva tänka så mycket på att det börjar bli dags att checka ut från den nuvarande kroppen. Så att de ska vara tillräckligt drogade när det är dags att bege sig ut på resa och installera sig i nästa livsform. Vårdtanter som genom yrket gett upp hoppet om mänskligheten. Som suger ut hoppet och medvetandegör för de nya unga entusiastiska människorna att det finns ingen tid för era visioner. Ge upp! Bli som oss och få kaffe-andedräkt istället.




Eng: Like that I experienced my occupation for some time. And when I wasn't there, I was standing in uncomfortable positions on my yoga-mat, or distracting myself by aiming my consciousness at the holy name of the absolute, hiding with my rosary beads.

Sve: Så uplevde jag mitt yrke en period. Och vistades jag inte där så stod jag i obekväma positioner på min yogamatta eller distraherade mig med att rikta mitt medvetande på det absolutas heliga namn o gömma mig med mitt radband.

Eng: What am I doing here? I am a tin soldier in a game with unreasonable rules. I don't want to be in it.

Sve: Vad gör jag här? Jag är en tennsoldat i ett spel med orimliga spelregler. Jag vill inte vara med.

Eng: But then the pieces of the puzzle started coming together. I could see the three qualities of nature (gunas, mentioned in the previous article) in the hallway of every old man or woman I was visiting. I could see their photos of great grand children as babies or of themselves as small children with their parents. I could see their wedding photos and in front of me I could see and hear person after person tell about the death of their husbands, wives and friends. And I could see in front of me someone who is on the way to molder away and soon also die.

Sve: Men så började ett pussel att läggas. Jag kunde se naturens tre kvaliteter (gunas, nämnda i förra artikeln) i varenda vårdtagares hall. Jag kunde se deras foton på barnbarnsbarn som spädbarn eller på dem själva som små barn i deras föräldrahem. Jag kunde se deras bröllopsfotografier och jag kunde i levande gestalt framför mig se och höra människa efter människa berätta om deras makars och vänners död. Jag kunde också framför mig se någon som i full färd är på väg att förruttnas och snart dö.

Eng: Everyday I was confronted face to face with birth, disease, maintenance and decomposition. Every day I met some old person saying that he/she was happy for being able to still walk or read letters. This gives me the feeling, as I stand on my mat, that it's a mercy to be able to stand here and do my yoga.

Sve: Jag ställdes dag efter dag öga mot öga med födsel sjukdom uprätthållelse föruttnelse och död. Varje dag träffade jag någon gammal människa som sa att dem hade det bra för att dem kunde fortfarande gå på sina ben eller att dem är så glada för att dem fortfarande kan läsa sina brev. Detta ger mig känslor när jag nyvaken står på min matta att det är en nåd att få stå här och göra min yoga.

Eng: I can stand in an umcomfortable position without suffering from it. Focused only on my breathing. I have also found myself in a squatting position, cleaning the butt of an old person who is yelling at me. But I just focus on my breathing.

Sve: Jag kan stå på mattan i en obekväm position utan att ha ont av den. Fokuserad endast på mina andetag. Och jag har också hittat mig själv stående på huk och rengöra en gammal människas bakdel medan jag blir utskälld. Och stå kvar i det och lyssna på mina andetag.

Eng: In the second chapter, text 14 of Bhagavad-gita, Krishna describes to Arjuna that happiness and distress are two poles of nature and just as summer and winter they come and go. We should accept them without becoming bewildered.

Sve: I Bhagavad-gitas andra kapitel, vers 14, beskriver Krishna för Arjuna att lycka och lidande är två poler i naturen som kommer och går precis som sommar och vinter. Vi bör acceptera dem utan att förvillas.

Eng: Among these rules there is knowledge and nectar.

Sve: Bland dessa spelregler så finns det kunskap och nektar.


Swami Shivananda

Eng: One day when I had been heating up boxes a la quacking in the microwaves in the homes of old people I once again asked myself: Is it my responsibility to go out of this set of rules. I went to a very old man and brought him out on a walk. We chatted a little and he asked me what I do otherwise. I told him that I had been to India and just recently came back. He was mightily impressed. He told that he had been a member of the theosophical society where he had made researches on norse mythology together with like-minded from all the Nordic countries. Once he fell seriously ill and one of the like-minded, a man from Iceland, directed him to a yogi who had been helping them in studying similarities between norse mythology and vedic culture. The man told that this yogi was linked to a publishing house in the 50:s when this happened. Shivananda was his name, Swami Shivananda. And he had sent blessed sand, probably from the Ganges, that the man was supposed to pour over his head. He had also written down a mantra for him to chant, Hare Rama Hare Rama Hare Krishna Hare Krishna. I was almost bursting into flames. This 95-yearold shy man shocked me with this story when I mentioned India. Then I told him about the mantra and that it's usually recited on rosary beads. He asked me to get him such beads and also the Tibetan Book of the Dead. So there i was standing in the midst of the coffee breath, pills and microwaves that I had gotten used to. In front of a man who sincerely wanted a rosary, practice yoga and was thirsty after knowledge about samsara. I got him the rosary for the next time I visited him a few weeks later, but I don't know yet how he followed it up.

Sve: En dag när jag stått och värmt mikrovågslådor a la kvacksalveri och återigen ställt mig frågan om jag har ansvar att ställa mig utanför dessa spelregler, gick jag till en mycket gammal man och tog honom med ut på en promenad. Vi kallpratade lite grann och han frågade vad jag gör annars. Jag sa att jag varit i Indien och nyligen kommit tillbaka. Då blev han mäkta intresserad. Han berättade att han varit med i teosofiska samfundet och gjort forskningar i fornnordisk mytologi i samarbete med likasinnade från hela Norden. En gång då han blev allvarligt sjuk blev han hänvisad till en yogi som hans isländske vän hade haft hjälp utav för att hitta likheter mellan hdnisk mytologi och vedisk. Denna yogin hade som min lilla gubbe berättade det skrivit många böcker och på 50-talet då detta ägde rum fanns det ett förlag länkat till honom. Shivananda hette han, Swami Shivananda. Swamin hade skickat välsignad sand troligen från Ganges som mannen skulle hälla över sitt huvud. Han skickade också ett mantra som löd Hare Rama Hare Rama Hare Krishna Hare Krishna. Jag höll på att gå upp i lågor. Denna 95-åriga blyga man chockade mig med denna berättelse när jag nämnde Indien. Sedan berättade jag om mantrat och hur det brukar reciteras på radband. Då bad han mig att skaffa honom ett sådant samt att Den Tibetanska Dödsboken. Så där stod jag mitt i all kaffeandedräkt, piller och mikrovågor som jag vant mig vid. Framför en man som uppriktigt ville åt ett radband, prakticera yoga och törstade efter kunskap om samsara. Jag skaffade honom radbandet och gav honom det nästa gång jag besökte honom några veckor senare. Sedan vet jag inte hur han följt upp det!

Eng: I love to work and I love my job.

Sve: Jag älskar att arbeta och jag älskar mitt jobb.

Haribol!

.

No comments:

Post a Comment