Tänk er vilken ofantlig mängd "jag" känslor det finns bara på den här planeten. Jag som sitter och skriver här känner en genomsyrande "jag" känsla. Även du som sitter och läser... men vad är egentligen jaget?Vem är jag? Vad är jag? Vad har jag för natur? Är jag kroppen? Är jag sinnet? Är jag svensk? Är jag man eller kvinna? hmmm...
"Jaget" kallas i vediska termer för atma. Atman är en väldigt liten, fragmentarisk individuell andegnista som består av tre energier, nämligen: Sat (evighet), Cid (medvetenhet) och Ananda (Lycksalighet).
Detta förklarar genast alla levande varelsers iver att leva och vara lyckliga.
Ingen vaknar på morgonen och börjar planera hur de ska bli så olyckliga som möjligt. Det är inte Atmans natur att vara olycklig.
Döden är inte heller våran natur. Men ändå tvingas samtliga i denna värld möta döden.
Atman är evig. Men om atman "jaget" är evigt, vad är det då som händer vid döden?
Reinkarnation är en väldigt logisk sak igentligen.
Observera bara hur allt i denna värld rör sig i cykler; dagen och natten, vintern och sommaren, planeterna, elektronerna runt atomkärnan, ja, hela galaxen rör sig i en enda stor spiral.
Studerar man fysik i skolan så får man lära sig om hur all energi rör sig cykliskt. Inte bara fysiska saker har denna cykliska natur. Man kan även uppleva hur känslor som tex lycka, olycka och händelser som vinst och förlust, ära och vanära o.s.v. Allt går upp och ner. Högkonjuktur, lågkonjuktur, tidvattnet o.s.v. o.s.v.
När solen går ner över horisonten och kastar sina sista ljus över oss kan vi förstå att detta inte var den enda och sista dagen som har varigt. Ännu en gryning kommer dagen efter och avslöjar sina hemligheter för oss.
Med andra ord så är denna värld vi lever i inte vårat hem. Våran situation i denna förgängliga värld kan liknas vid en fisk på land. Fisken kan försöka ordna det mysigt och bekvämt för sig. Mjuk fotölj. Nyaste TV spelen osv, men det kommer vara något som fattas för fisken.
När den eviga Atman, lockad av planer på självisk sinnesnjutning gör sin entre i detta samsara (kretslopp) får han en finfysik kropp och en grovfysisk kropp. Lockad av att sinnesnjuta av sinnesobjekten i denna skuggvärld faller själen djupare och djupare ner i mörker. I okunnighet. Denna lilla gnista av liv har nu begränsats av den materiella energin och slavar för sin egna överlevnad i en aldrig bestående tillvaro.
Det finns inget mörker som inte kan lysas upp av ljus. På samma sätt finns det inga frågor som inte kan lysas upp av svar.
Dö för att leva. Låt det falska egot av självintresse dö så att vårat gyllene ego av dedikation kan leva.
EN:
Just imagine how many "I" feelings there are on this planet. Me sitting here feels permeated by this "I" feeling. And you reading this feel the same too... but what is really this "I"?
Who am i? What am i? What is my nature? Am i the body? Am i the mind? Am i Swedish? Am i a man or a woman?
The nature of the Atma is not unhappiness neither is death. But still all are forced to face it.
The Atma is eternal. But if the Atma, or the I, is eternal, what then happens at the point of death?
Reincarnation is really quite logical when you think of it. Just observe how everything in this world is moving in cycles; day and night, winter and summer, the planets, the electrons and even the entire galaxy. If you study physics in school you learn that all energy moves in cycles. But not only physical things has this cyclical nature, we can experience how emotions, like fortune and misfortune, honour and dishonour, wins and losses, all are constantly ascending and descending.
When the sun casts its last rays of light upon us as it disappears below the horizon we can understand that this is not the only and last day that ever was. Yet another dawn will come to reveal its secrets to us.
In other words, this world is not our home. Our situation in thistransient world is like that of a fish on dry land. The fish can do its best to make things comfortable, with soft furniture, home electronics and so on, but something will forever be missing.
When the individual Atma, lured by plans of selfish sense gratification makes its entry in this samsara (cyclic flow) he recieves a subtle and gross body. Attracted by the sense objects in this world of shadows the light of the soul descends deeper and deeper into darkness. Into ignorance.
The minute spark of life is now limited by the material energy and slave to its own survival in this never lasting existence.
There is no darkness that cannot be illuminated. And in the same way there are no questions that cannot be illumintaed by answers.
Die to live. Let the false ego of self interests die so that our golden self of dedication can live.
No comments:
Post a Comment